En vänskap... som senare blir... brödraskap... Varför? För att man känner sig bekväm med sin kompis eller sin vän om man nu säger så... Att kunna förlita sig på sin vän och att man känner att man ändå är en bror kanske en lillebror eller kanske en storebror fast man inte har samma föräldrar, nutidens ungdomar kallar varann för antingen bror, brorsan eller broder. Bror det e ju nåt allvarligt, man ska ju inte kalla någon man inte känner för bror det gäller ju också för ordet Broder, ett ännu starkare ord hos de unga grabbarna. Brorsan kan man ju säga till andra kompisar och så bekanta som man varit bra vän med tidigare... Att kunna ha en vän är också att kunna förlåta en vän, att kunna ge en andra chans... eller så kankse jag har fel, men det finns många som tar det där ordet bror eller broder för givet... Att dom inte ens vet vad det innebär men säger det för att alla andra säger det... Men att kunna ge stöd till sina vänner eller so called "brothers" det är ju exakt som att man behandlar sin egen familj sin egen blodsbror. Men hur känns det att bli förådd? Hur känns det att bli missförstådd? Eller kanske blir kallad för förrädare? Att man är död för en person? Allt det kan ju uppstå, allt beror på vad och hur stort misstag man gjort mot sin vän... Det sägs att " Vänner finns alltid där för en " Men man ska aldrig ta det för givet. Hur undviker man tjaffs me sina grabbar? Ska man kanske hålla tyst? Ska man säga vad man tycker även om man vet att grabbarna kan ta illa upp? Dizzar man grabbarna för sin flickvän så får man ju alltid höra: " BROS BEFORE HOES! " och det känns ju roligt att höra speciellt när man är nykär... Vänskapen betyder mycket hos oss alla, men betyder den mer än sin familj? Svaret...? Nej... Familj går ju alltid i första hand oavsett vad... Men mina grabbar betyder ändå allt för mig! Dom har stått där i vått och torrt, man kan ju oxå tabba sig, alla tabbar sig nån dag...men man måste kunna förlåta...
